Yes, exakt som rubriken säger! Känner mig helt plötsligt väldigt nere.. Vet inte varför jag känner så.. Det händer direkt när jag blir ensam. Frågor och svar som dyker upp och vissa som man dels aldrig kommer få några svar på, och vissa som det faktiskt finns svar på - men som såklart ligger i mitt eget initiativ att ta. Att ständigt hoppas på att mobilen ska ringa eller att jag ska få något sms, där det förhoppningsvis ska stå något som får mig att känna mig omtyckt. Skulle jag inte få något sms så blir jag så sjukt besviken och faktiskt nästintill galen. Ingen aning om varför jag känner så. Jag var ju absolut inte såhär för något år sedan.. kanske har det något med Robbans bortgång att göra? Jag har faktiskt ingen aning. Det känns som jag har blivit så mycket mer krävande än vad jag varit. Jag måste ständigt få den där bekräftelsen på att jag fortfarande är omtyckt. På något sätt får jag hoppas att någon mer därute känner såhär, och att det enbart är en slags bekräftelse på att jag älskar dem som jag har hos mig och att det på så sätt blir någon slags rädsla över att de personerna inte skulle känna samma som jag, eller tanken på att förlora dem?